Riddarna av Johanniterorden

Det är svårt att missa arvet efter riddarna på Malta. De gav öarna ett av dess mest kända ansikten utåt: det åttauddiga malteserkorset.

Ingen annan tidsepok har lämnat sådana spår på öarna som Johanniterordens 250 år långa styre. Allt från deras vardagsliv till de tappra striderna finns dokumenterat i arkiv, arkitektur och folklore på de maltesiska öarna.

För att spåra riddarna bör man börja på de platser de gjorde till sina hem: Three Cities och Fort Saint Angelo, och därefter Valletta, den befästningsstad i barockstil som de byggde.

Man kan känna deras närvaro när man vandrar genom deras palats, borggårdar och trädgårdar.

Runtom på öarna finner man fler bevis på deras närvaro i form av bedrifter inom militärteknik och arkitektur: fort, bastioner, vakttorn, akvedukter, kyrkor och katedraler. För att inte nämna det rika arv de lämnade efter sig i form av konstverk, möbler, silversmide och skulpturer. Mindre uppenbar, men inte mindre viktig, är den plats öarna fick i läkekonstens historia tack vare riddarna.

Deras Sacra Infermeria i Valletta var det främsta sjukhuset i Europa på sin tid.

     
 

The Maltese Cross

 
     
 

Malteserkorset antogs formellt av Johanniterriddarna år 1126 och härstammar stilmässigt från de kors som användes under korstågen då de kom att ses som symbolen för "den kristne krigaren". De åtta uddarna erinrar om riddarnas åtta förpliktelser eller ideal: att leva i sanning, att tro, att ångra sina synder, att visa ödmjukhet, att älska rättvisan, att vara nådig, att vara uppriktig och helhjärtad och att utstå förföljelser. Med tiden kom de åtta uddarna också att representera de berömda riddarnas åtta olika tungomål eller nationella grupper, nämligen de från Auvergne, Provence, Frankrike, Aragonien, Kastilien och Portugal, Italien, Bayern (Tyskland) och England (tillsammans med Skottland och Irland).

Malteserkorset är än i dag de maltesiska Johanniterriddarnas symbol.