Förhistorisk tid

På de maltesiska öarna finns det gott om fornlämningar och föremål från några av de tidigaste spåren av människoboningar i världen. Ändå är det så lite man vet säkert om de förhistoriska samhällenas organisation och trosuppfattning.

Templen på Malta och Gozo och den underjordiska kammaren i Hal Saflieni Hypogeum finns med på världsarvslistan. De är lika fascinerande för turister som för arkeologer.

Det fanns människor på öarna cirka 1500 år innan megalitfenomenet dök upp. De äldsta tecknen på mänsklig aktivitet på Malta är från yngre stenåldern, cirka 5000 f.Kr. Spår efter människor från yngre stenåldern har hittats i Ghar Dalam, en grotta nära Birzebbuga på södra Malta. I grottan hittades också fossila ben efter ett flertal djur, bland annat dvärgelefanter. Detta tyder på att Malta en gång i tiden utgjorde en bro mellan den europeiska och den afrikanska kontinenten.

När människorna först kom till öarna lär landskapet ha varit helt annorlunda mot dagens kala klippor: mer skogbeklätt och med ett större djurliv.

Trots det lär dessa tidiga bönder ha varit tvungna att föra med sig allt de behövde, från husdjur till säd.

Det var en bedrift av dess människor att alls lyckas ta sig över från Sicilien. De gjorde troligen många resor på farkoster som inte var stort mer än flottar. Resan kan inte ha gjorts mer än ett fåtal gånger per år, då vädret tillät. Förutom att dessa människor var skickliga lantbrukare måste de ha haft goda kunskaper om sjöfart och väder och vind.

En viktig förhistorisk plats har hittats vid Skorba på norra Malta. Här får vi veta mer om hur de levde: man har funnit rester av krukor som liknar dem som hittats på Sicilien. Bönderna bodde i grottor och tycks ha behållit kontakten med Sicilien - både vulkanstenen obsidian och flinta fortsatte att importeras till Malta för att användas till verktyg. Dock finns inga bevis på att det förekom något kulturellt utbyte mellan de två öarna.

Dessa neolitiska bondesamhällen tycks ha haft en andlig tro. I den så kallade Skorbahelgedomen har man hittat spår av den tidigaste avbildningen av människogestalter: omisskännliga kvinnofigurer som kan tyda på att det fanns en tro på en "modergudinna" eller en fruktbarhetssymbol.

Vad som hände med bönderna är oklart. Men omkring år 3500 f.Kr. kom ett nytt folk, troligen också från Sicilien, och ersatte Maltas tidiga stenåldersmänniskor. Vi känner dem som det folk vars tro gav inspiration till byggandet av Maltas och Gozos megalitmonument.